Lugn, bara lugn...

Sen tidernas begynnelse, dvs. efter att vi flyttade ihop under samma tak med min man har jarongen till och från, nu som då, vart den samma:

*

Han sätter sin egen klocka att ringa betydligt tidigare än jag min, eftersom han bara måste stiga tidigt upp följande morgon och iväg på jobb. Hans klocka ringer följande morgon piip-piip - 5 min.paus - piip-piip - 5 min.paus - piip-piip - 5 min.paus osv. men ingen annan reaktion från den sidan av sängen än att han sträcker  ut handen, får tag i luren, stänger av den och somnar om.

*

I vanliga fall är jag klarvaken redan efter hans första piip-piip, efter den andra kommenterar jag saken, han mumlar nåt långt in under täcket, efter den tredje blir jag smått irriterad och i samband med den fjärde börjar ångmätaren stiga mot röda höjder.

*

Vad är idéen med att han har klockan att ringa då han ändå inte kommer ur sängen förrän den piip-piipat minst 100 gången, min klocka hunnit "väcka" mig (dock helt i onödan eftersom jag redan är vaken) och han får en skopa ovett över sig redan under tidig timma? Det är nåt jag inte kunnat fatta under alla dessa år, måste vara frågan om en outgrundlig form av manslogik...putki-aivot eller något liknande....

*

Men imorse, då mönstret helt naturligt var på väg att upprepa sig (vi hade visst kommit till andra piip-piipandet då jag kommenterar saken), så märkte jag att mitt blodtryck inte steg som det i normal ordning gör, utan jag förblev lugn.

*

Tillika som jag förundrade mig över detta kollade jag under halvslutna ögonlock, med hjärnan på halvfart hur han småningom vaknade, småpratade med Roope som låg utsträckt bland täckena, vilade huvudet på min mage, frågade Lillan hur hennes natt hade gått, släppte några smällskitar, förvånader sig över deras uppkomst med ett stolt småskratt, stängde av piip-piipandet i flera omgångar, sträckte på sig och så småningom släpade sig ur sängen.... Detta var helt klart ett tecken på framgång...... om man nu kan tala om sådant i detta sammanhang....

*

Men hur kunde jag hålla mig lugn, då jag inte gjort det tidigare? Jo, för jag visste att då morgonrutinerna är gjorda, hundarna vart ut, fått sin mat, sonen blivit väckt, jag själv har ätit och karlarna stuckit iväg, så kryper jag ner i sängen igen, läser en stund och sover sedan några timmar :)

*

Så jag såg på klockan 06.00 då hans första piip-piip ljöd i sovrummet och konstaterade att efter 1,5h, då är det lugn och ro i stugan igen, så nu skall jag inte tugga fragga utan ta skeden i vacker hand, för stor flicka som jag är så står jag nog ut i 90 min.

*

Nu är det dags att inlösa priset, den här tösen kryper nu ner under täcket. Ha en bra dag.