Harmonium

Heter dom så, dom där gamla tramporglarna som fanns förr?

I allafall så kallar jag den för orgel nu för ordet harmonium är redan i sig själv så jobbigt.

*

Fast minnen har jag av den här typen av instrument. Jag minns än i denna dag då vår lågstadielärarinna, en gammal tant, fem före pension, satte sig framför den och trampade igång... Då var det bara att sjunga av hjärtats lust, det gjorde i allafall hon. Hon drog emellanåt i spakarna och  den stackars orgeln stånkade och stönade då den försökte få luft indraget och ljud utpressat, åtminstone ungefär så som tanten önskade. Hördes säkert genom hela skolan.

*

Nå, vi har också, förlåt hade, en orgel ända fram tills idag. Den fanns här då vi flyttade in, men vi gjorde oss inte av med den för vi visste inte ifall den var värd någonting, fast allra helst skulle jag ha kastat ut den redan då... Men nej, den fick stå i en knut, först bara till mitt förträt, som "prydnad" och sedan, till mitt förträt som tvbord/hylla i sovrummet. Stor, svart, tung och missmodig stod den där.
*
Fast ungarna trampade av ren nyfikenhet igång den ibland, vilket slutade med att jag vrålade: Nu RÄCKER det!! Och locket åkte ner med en smäll! Så "hon" sjöng inte så ofta, kan man väl lugnt påstå. Så här efteråt tänkt får man hoppas hon fick vara mera i användning under sina glansdagar.

*

I ett skede fick vi uppgifter om att den skulle ha varit mycket värdefull, men de uppgifterna visade sig vara värdelösa, ja det var ju då orgeln också och nu då vi gjorde om mitt arbetsrum till skötrum åt Lillan, bestämde vi oss för att ta den ur själ, använda det vi kunde och bränna upp resten.

*

Ännu idag, innan vi till sist och slut plockade den i små bitar, fantiserade vi om att vi skulle hitta en ansenlig penningsumma gömd i dess djup, men nej, så gick det ju inte :)

*

Fast vi fick ju en hel del annat kul plockat och sparat: vi fixade och målade två lock till vägghyllor, en tavla av tangenterna, ett spel av en massa små pinnar som min bättre hälft plockade ur den och tavelbakgrund i helträ + en annan komplicerad del som jag ännu inte vet vad jag skall göra med. Jag skulle ha velat spara stommen också, men då tyckte min man att jag gick till överdrift. Vart f*n skulle vi sätta den och varför skall orgeln slås sönder över huvudtaget ifall jag ville spara ALLT?

*

- Njae, vi behöver ju inte spara allt, men kanske man kunde ha den som vedlåda då?

- Herregud, den är ju alltför stor!

- Nå, men hur skulle det vara som bokhylla?

-Vart då hade du tänkt?

Ja, det visste jag ju inte..... Så han slog sönder den.

*

Men nu skall vi njuta av det som sparat är och hoppas på att vi inte råkar på någon annons eller artikel där samma orgel värderas till flera tusen euro, då kan det nog hända man ser bittert både på dom egna, finurligt gjorda hyllorna och tavlorna.... *knackar i trä*... *knackar förbannat mycket i trä*