Förberedelsekurs

Idag var vi på förlossningsförberedelsekurs till rådgivningen.

Jag ville absolut att vi skulle åka dit, men  var lite skeptiskt till hela tillställningen, eftersom man ofta tar upp saker och ting på ett så mjukt och för många ett väldigt orealistiskt sätt.

*

Ok, jag förstår att man inte kan dra de allra värsta scenarion, det skulle helt säkert orsaka en ofantlig panik bland oss kommande mammor och pappor, men då tex. förlossningsdelen i videon räckte about fyra krystningar och mamman ifråga stönade lite smått inför varje sammandragning innan hon så där bara klämde ut babyn, då kunde man inte annat än le. Otroligt behändligt, eller som min sa då vi gick ut "piis of kake" :)

*

Men visst fick vi en hel del användbar information också, om vad det lönar sig att ta med till sjukhuset, pappans roll i det hela, olika möjligheter till smärtstillande, när det lönar sig att kontakta förlossningsavdelningen och när det absolut är dags att åka iväg osv. Det vill säga en massa saker som jag inte kom ihåg sen förra gången och min bättre hälft inte över huvudtaget visste om.

*

Men det får en också att insé att vi obönhörligt närmar oss förlossningen, oberoende om saker och ting läggs fram inlindat i bomull och att en hel del är oplanerat och ogjort ännu. Vad skall vi ha med oss: vad vill jag ha med mig för att göra vistelsen behagligare, har min man några önskemål tex. gällande byteskläder, ätbart osv. hur göra med sonen och hundarna då vi är borta, vad borde packas för babyn, vad är ogjort här hemma, vad har vi ännu inte skaffat mm.

*

Man har en känsla av att det inte var länge sedan man kissade på stickan och den visade +, sen man önskade att magen skulle börja synas så man stolt skulle få visa upp den, att få se Lillan på ultra för första gången, att få berätta för alla att vi skall få barn, att månaderna skall gå, att man skulle bli mammaledig... få göra allting klart och sen hålla babyn i sina armar...

*

Nu är det inte mycket kvar av den radiramsan, jag börjar faktiskt bli lite nervös....