Första gången

Det är många saker som varit självklara så länge i och med att vi inte haft hundvalp på väldigt, väldigt många år, men efter att vi fick Roope har man kommit att tänka på dem som små under nu då man sett hur han reagerar då han råkar ut för dem första gången.

*

Tänk att vara liten och för första gången springa ute i snön, hoppa i drivor som är större än en själv, snusa på intressanta lukter, bli överlycklig över ett torrt löv eller en övergiven kvist som tittar fram bland drivorna. Snusa på alla spår i snön, förundra sig över ljud som vinden bär med sig, men ställa sig bakom mamma ifall det blir för otäckt.

*

Tänk att för första gången våga ta sig upp för terasstrapporna själv och vilket mod då man flera veckor senare också vågar snubbla ner för dem utan att mamma eller pappa lyftar en och rusa ut på gården med en väldig fart redo att erövra världen.

*

Känslan då jag för först gången fick smaka på grillad broiler, tonfisk, potatismos, piimä och stekt maletkött är oförglömlig, för att inte tala om filbunken som jag fick slicka ren efter att mamma ätit nyponfil. Och tuggbenet som var alltför stort men luktade så gott, gjorde en otroligt överraskad.

*

Första gången då duschen sattes på fanns det ingen annan möjlighet än att jaga strålen runt-runt i duschskåpet, nuför tiden är man ju ändå gammal i gamet och kan det här. Då mamma duschar, hindrar varken tvål eller shampoo en att jaga såpbubblor och tvinna in sig bland mammas ben. Bäst är det då mamma försöker torka en efteråt, då bara måste man ligga på rygg och bita i handduken eller försöka få den utsläpad ur badrummet.

*

Första gången vi satt i soffan och såg på film fick jag smaka på lite chips, det var så gott att jag bara smaskade...men mamma, hon smaskade nog allra mest. Då ville jag bara pussa henne hela tiden. Men filmen, den orkade jag inte koncentrera mig på.

*

Tänk att första gången försöka kissa som stora pojkarna gör, söka rätt ställning fast hur länge och sen darrigt lyfta på bakbenet. Kräver precision så man inte dimper ner på rumpan...så här oss imellan, det har faktiskt också hänt.

*

Det var också ofantligt härligt då pappa tände eld i kakelugnen för först gången, då bara satt jag nedanför och förundrade mig över värmen som strömmade ut ur de öppna luckorna.

*

 Men allra bäst är nog då jag för första gången fick krypa ner mellan mamma o pappa och under flera kvällar smaka lite då de åt kvällsmål, mammas vindruvor är jättegoda. Fast först måste jag lära mig att inte hoppa upp på tallriken och försöka sno dem åt mig. Så fick jag också ta en del leksaker med i sängen och busa en stund innan jag trött kröp ihop för att sova.

*

Nu har jag ju inte tagit upp någon av de "negativa" erfarenheterna jag haft, innehållande de flestas vrål då jag satt min sylvassa tänder i deras sockor till då jag med full fart rusat till setterns matskål och försökt sno munnen full med mat eller de otaliga gånger då jag velat nyppa alla trådarna ut golvmattorna, för att inte tala om dammsugarsladden jag huggit tänderna i eller myllan jag tagit ut blomkrukorna och lämnat på mammas sängmatta så hon svurit då hon barfota tänkt krypa i säng och stigit i mullklimparna. Ja, de upplevelserna HADE ju inte vart negativa om jag fått testa dem i lugn och ro, men det har tyvärr inte alltid lyckats för mamma ser nästan allting.

*

Tänk i allafall, att vara liten o få uppleva sådana här saker, känns ofattbart. Känns också fint att på sidan få följa med en liten vilding upplever allt detta för första gången. Och så mycket som ännu är outforskat.