Bagateller....

Min fina mage växer på i god fart.

Jag tycker den är för härlig och njuter otroligt av den.

Nu är vi dock så långt att jag inte längre ser pubeshåren och att få på sig stövlar börjar bli smått problematiskt, men de är bara bagateller, vågskålen svänger än så länge klart mot plus.

*

Ibland då jag träffar folk säger de att du har en SÅ söt kula, vilket ju helt klart är en komplimang, men en liten kula? Nej, nej, jag är som en planet som snurrat på i miljoner år redan, åtminstone här uppifrån sett.

För HUR roligt det än är, så räknar man ÄNDÅ dagarna och veckorna tills det skall bli vår tur och ibland går tiden väldans långsamt.

*

Min man har hela tiden tyckt att det är mysigt att paja och massera magen och nu på senaste tid kolla om naveln ha ploppat ut redan, men nej, det har den inte. Fast det räcker nog inte länge nu så hittar Lillan den och sparkar ut den med en välvald spark. Man får ju alltid hoppas på att den hittar in tillbaka sen då allt är över och man får kroppen i trim igen...sen i nåt skede då....men bagatell, jo visst!

*

Det där med att komma upp ur sängen börjar ju också bli lite komplicerat, man måste tänka noga igenom innan man kör igång och sen ser man ut som en förbaskat överviktig pendel som svänger på med maximal fart, så man kommer upp i sittande ställning. Men det är också, än så länge bara en bagatell.

*

Lite har jag ju nog börjat fundera på hur det blir sen då man typ är uppe i vecka 36, då kan ovannämnda saker orsaka betydligt större problem..... men än så länge är de bagateller då... ja...