På fredsmorgonen frågade jag ifall han tagit asken eftersom den försvunnit, men det hade han inte. Jag misstänkte direkt att min son hade snott den, men han svor dyrt och heligt att han inte gjort det. Han är för övrigt dålig på att ljuga, börjat allt som oftast skratta då man ser honom i ögonen, men nu var han fullt allvarlig.
Nå, efter att han for iväg till skolan på fredagsmorgonen, sökte mamma ilsket genom hela hans rum, men näpp, hon hittade inget av intresse. Min man kom hem på eftermiddagen och sa i det skedet att han tycker sig även tidigare ha märkt att det försvunnit cigaretter. Han ha inte sagt nåt, för man räknar ju dem inte precis och han har bara haft en känsla av att det minskat i paketet.
Ja, visst KAN det vara så att Joni har snott dem, men jag VET att han inte nu på torsdagen kunnat gömma dem tex. ute, eftersom han inte var ute efter det att jag kom hem från butiken och i hans rum fanns de ju som sagt inte. Han har aldrig över huvudtaget ens luktat tobak och DET är en lukt som jag känner på lång väg, eftersom jag har ett förbannat bra luktsinne inte själv röker.
Min sons kompis var här övernatt från fre-lö, de bestämde sig för att värma utebastun och trampade iväg dit för att sätta eld. Vi hade en himla snöyra, men det hindrade ju dem inte, snarare tvärtom, skönt med varm bastu då vinden viner runt knutarna. I samma veva förde jag min bättre hälft och hans arbetskompisar till stan, eftersom de hade bastukväll och då jag kom hem kom pojkarna emot mig i dörren. De pratade i mun på varandra och sa att då de kom ut från lillstugan hade en snöboll flygit förbi dem, inte rakt ner så som den skulle ha gjort ifall snön hade trillat ner från trädena...utan den kom farande som om nån skulle ha kastat den.
Jag sa att kanske det VAR några ungar som kastade den på flit? Vem vet?
Idag kom vår dotter hem och jag diskuterade saken med henne. Hon sa att hon kommit hem i nåt skede efter skolan (då hon ännu bodde hemma)och då var spisen på, ingen annan var hemma, hade inte vart det sen morgonen. Jo, jag vet att den kunde ju jag ha glömt att stänga av den, men vi använder INTE spisen över huvudtaget på mornarna, det är brödrost, mikro och kaffekokare som gäller.
Så HUR i all världen kunde DEN vara på?
Vi började genast fantisera om att nån utomstående rör sig här, kommer in med egen nyckel och rör sig som hemma....men HUNDARNA då? Skulle någon faktiskt våga ta sig in i ett hus med två stora hundar, som dessutom för att himla liv då nån dyker upp på backen? Det är inte frågan om nåt pipigt jäbbande, utan dova, bestämda och hårda skall.
Borde vi kanske byta ut dörrlåsen?
Eller SPÖKAR det?
Alltså, min fantasi skenar alltid iväg som dragen av tusen hästar, jag har både spöken och demoner rännande här innan jag hunnit säga HEPP! En trevlig hustomte kan gärna få pynja på här, men där går definitivt gränsen!
Och vår dotter är inte ett dugg bättre, vi är mycket duktiga på få till det. För tillfället ser vi på skräckfilm, det gör ju saken inte bättre :)
Jag lade fram teorin åt min man, som inte orkade elda upp sig så där värst mycket utan konstaterade att antagligen så spökar det. Han förstod mycket väl att spökena kommer hit för att sno tobak ifall de själva är utan, kanske de till och med är utan pengar och kan inte köpa sina egna cigg..... *suck*...han kanske HAR en liten point i det han sade....
0 comments:
Post a Comment