För det första så grejar jag på så mycket att såna naglar inte skulle hålla och man skulle komma på sig själv med att svära över den nageln och DEN nageln som gick av, för det andra så skulle jag bli jävligt irriterad att hela tiden putsa bort skiten som fastnat under dem, för det tredje skulle jag säkert ripa både mig själv, Lillan och även min bättre hälft eftersom jag inte är van med nåt som spretar utanför fingertopparna.
Jag höll på att göra på mig då en väninna berättade om en julfest där en av hennes arbetskompis hade skrudat upp sig med fake-naglar, men i fyllan och villan så fick hon löst en par av dem då hon tvättade händerna på den allmänna toan och de rann ner i kloaken. Tjejen började förtvivlat böla över sina försvunna naglar...och försökte peta upp dem ur kloaken med nån form av hårspänne. Min kompis fick gå ut för hon klarade inte längre av att hålla minen... Herregud, vilken tragedi, fake-naglar som trillar av... come on.....
Men...nu då jag alltså inte HAR såna här naglar återstår frågan: Hurdanna naglar HAR jag?
Jo, korta utan nagellack, men tyvärr med en del sprickor och deffekter. Mina fingertoppar spricker nämligen alltid på vintern och är NÅGOT sjuka. Jag smörjar och smörjar, men det vill inte hjälpa eftersom jag också "klottar" med vatten hur många gånger som helst under dagen. Så de är inte så vackra som de KUNDE vara, även om de är kill-korta.
Lite som skrattrynkor....rynkor är de också, men finns därför att man lett en hel del under sitt liv, så syns även ens livsverk i händerna.
Fast manikyr där någon skulle ta hand om mina händer och nuvarande naglar skulle jag inte tacka nej till.
Nä men, nu hittade jag en bild där både händer och fötter är fixade....borde kanske skriva om mina tånaglar också....
Går LITE till överdrift tycker jag!
Går LITE till överdrift tycker jag!
0 comments:
Post a Comment