Första natten

Så är första natten över beträffande Lillans sömnskola.

Min bättre hälft åkte dit med henne vid 18-tiden, jag gick ut på länk med doggen och for sen iväg till badcentret för att sola och basta. Var otroligt skönt, att bara få rå om sig själv, slumra till, läsa och utmattad men nöjd styra kosan hemåt där vid 20.30-tiden.

Väntade med spänning på hur det gått för min man, hur Lillan hade somnat osv. men han var inte hemma ännu.......grejade lite och travade fram och tillbaka, klockan gick och 21.30 började jag bli ordentligt orolig.... VAR blir han, varför kommer han inte, ha det hänt nåt, borde jag åka dit, tänk om Lillan bara skriker hysteriskt och saknar sin mamma???!!??

Han dök upp 21.45, jo allt var ok, jo allt hade gått bra, jo hon lekte så glatt, jo hon åt bra, jo hon somnade nog, men vad inbillade jag mig: hon sätts för först gången i egen säng, för första gången utan flaska.....själv sitter man brevid och håller henne i handen eller pajar och slätar... Jag trodde väl inte att hon somnar bums?

Näe, nå nej, men....jaaa.....................................nå, huvudsaken att allt gick bra......var förresten sköterskan kompentent? Aaaarrgghh....SLUTA nu! Ok, ok, ok.....

Vi sov som stockar båda två, imorse då klockan ringde 06.15 konstaterade vi att vi kunnat sova hur länge som helst ännu, ett säkert tecken på att man faktiskt är trött. Men det kommer flera nätter och jag var nog redan i startgroparna då de ringde och sa att Lillan hade vaknat och vi kan komma och söka henne så småningom. 

Vilken glädje då jag såg henne i en av sköterskornas famn, lite sömnig ännu och hur glad hon blev då hon såg mamma, det var puss och kram för hela slanten. Så åt vi morgonmål och åkte hem. Lite gnälligare än normalt är hon, men är så glad att vi fått en början på detta. 

Ikväll är det min tur att föra henn, få se hur det går då... i synnerhet då hon nu vet vad det är frågan om.