Vår lilla prinsessa

Vår lilla prinsessa föddes söndagen den 14.2.2010 kl.11.16. Med andra ord på Vändagen.

*

Jag hade bildat mig en viss uppfattning på förhand av hurdann hon skulle vara, hur hon ser ut, ja så som man gör innan man träffar någon man redan på sätt eller annat blivit bekant med men aldrig sett tidigare, så visst var det spännande att få träffa henne för första gången.

*

Då hon föddes var jag så omtöcknad att jag inte ens minns vad min först tanke var...eller jo, jag minns att jag tänkte: Å Gud, låt henne skrika, låt mig få höra henne skrika, eftersom vi visste att allt inte gått riktigt enligt planerna, det blev ju snitt och vi var medvetna om att hon troligtvis kackat i fostervattnet och fått i sig en del av det eftersom vattnet var grönt.

*

Men då hon skrek högt och ljudligt, min man hastigt steg upp från min sida för att få se henne och jag såg hur tårarna rann ner för hans kinder, då pustade jag ut, fast jag överlag var väldigt disorienterad. 

*

Hon var väldigt uppsvullen i ansiktet, men plirade på mig med förvånade ögon då jag fick se henne för första gången. I det skede kunde jag inte se vem hon liknade på, först måste jag ställa om min inre bild av henne, för den motsvarade ju inte verkligheten ett dugg. Kan inte ens längre säga hur jag föreställt mig henne då jag var gravid, men....i allafall annorlunda.

*

Men det räckte inte länge innan hon kändes precis rätt, hon var som gjord för min famn och hennes hår....det är ju bara för härligt :-D. Hon doftar ljuvligt, jag kan bara sitta och snusa på henne, de stunder hon låter mig göra det....för vår fröken har LITE temperament och sjunger i högan sky ifall hon inte får det hon vill. I vanliga fall betyder det äta så mycket hon vill...eller åtminstone ligga och tissa på bröstvårtan.

Av vem hon ärvt sitt temperament kan man ju fråga sig :-D

*

I övermorgon är hon redan två veckor gammal, men redan nu kan man läsa vissa drag hos henne, man vet vilket skrik som betyder vad tex. "jag har just vaknat, kom och lyfta upp mig" och väldigt snabbt efter det "nu vill jag ha MAAAT" och inom några sekunder "MAAAAAAT!!!!". Senare blir det "jag är trött" eller "jag tänker INTE sova om ni tror det".

*

Men så finns det också små stunder av leenden, finurliga miner och fundersamma blickar med knäppta händer eller fingrar som håller en hårt i handen. Stunder jag aldrig skulle byta bort, de är så otroligt värdefulla.

*

Bäst somnar hon in då hon får halvligga på ens mage inbäddat i täcke som i ett litet bo. Då hör hon hur man andas och hur hjärtat slår, så kan hon ligga en god stund innan hon slocknar som ett ljus.

*

Jag är SÅ lycklig över vår lilla prinsessa, över att hon nu, efter en skånglig början, mår rätt bra, att vi fått just henne, att vår lilla familj här hemma äntligen är samlad, med två mycket lyckliga föräldrar, en väldigt stolt storebror och tre, till att börja med rätt så fundersamma, men nyfikna och nu helt anpassade hundar.