Det är nästan två veckor sedan jag senast skrev i bloggen, mycket vatten har flutit under broarna sen dess, eller kanske man så här i midvintertid skall tala om "mycket snö har fallit efter det" eller "förbannat många tågturer har blivit försenade eller inhiberade under den tiden".
*
Hur som haver, efter en hel del svängar kom vår prinsessa till världen, men inte utan komplikationer. Komplikationer tilldelades oss även efter födseln, vilket i praktiken betydde att vi vistades på sjukhuset fr.o.m den 13.2 tills igår kväll.
*
Igår då vi fick klartecken för att åka hem, kände jag en otrolig glädje över att få packa ihop våra ägodelar, klä Lillan i egna kläder, själv byta om och sedan vänta på att min man och son skulle hämta oss. Jag sa säkert 10 gånger under hemfärden hur ljuvligt det skall bli att komma hem och visst var det härligt att stiga ur bilen hemma på egen gård, gå in, hälsa på de vilda hundarna, dra yllesockorna på fötterna och vandra från rum till rum och bara.....sucka... Man kunde kanske tala om spinna ifall man vart katt, men jag fick nöja mig med att....sucka!
*
Då min bättre hälft tände eld i vår nya spis, lyfte fram gungstolen med ett gammalt fårskinn i så jag kunde amma framför den sprakande elden och jag kände värmen sprida sig i kroppen, då slappnade jag av, då bara njöt jag av att vara hemma och framför allt över att allting sist och slut gick bra.
*
Återkommer!
0 comments:
Post a Comment