Jag drömmer en massa nu förtiden men kommer inte ihåg vad jag drömmer, om det är det frågan om mardrömmar eller harmoniska drömmar. Jag vaknar på natten i några omgångar av att jag måste upp på toa, men ändå minns jag inte vad jag drömt, inte ens då. Vad beror det månne på? Jag brukar nämligen komma ihåg mina drömmar rätt bra, men nu är allt....tomt.... eller nåt.
*
Jag gråter ännu ofta om kvällarna, saknar Miina något alldeles vettlöst. Jag gråter säkert också av trötthet, då känns allt allting fruktansvärt oöverkomligt. Ofrånkomligt är ju de facto att Miina inte kommer tillbaka, men jag kan liksom ändå inte släppa taget. Tillsvidare har jag inte ens kunnat tänka på alla goda minnen, utan vevar torsdagen den 19.11 i mitt sinne fram-och-tillbaka-och-fram. Fast vad hjälper det? Gör ju bara mig själv illa.
*
Min man åter, börjar antagligen förbereda sig inför förlossningen för hans drömmar börjar tangera den händelsen, inatt föddes faktiskt Lillan. Hon vägde över 5kg ungefär en vecka före förlossningen, i det skede hade min bättre hälft funderat hur i all världen jag ska få henne utklämd. Men hör och häpnad, på den stora Dagen var hon 10,78kg och han hade faktiskt inte varit med under förlossningen. Ja, det fick du knappast sa jag, för jag sprack säkert :).
*
Nu på förmiddagen ville han antagligen återkomma till händelsen och frågade i hurdant skick mina "grejer" är. Vilka grejer svarade jag, tror du att det FINNS några grejer kvar efter att man klämt ut en unge på 10kg? Nännä, det är nog goodbye med dem :)).
*
Så man kan lugnt konstatera att vi sitter på Mars och Venus just nu, visst korsas vi varandras banor titt som tätt, men helt klart sörjer vi på olika sätt, vi förbereder oss också inför förlossningen på olika sätt :) ja, vi är ju man och kvinna....de tre orden säger nog mera än 1000 ord :)
0 comments:
Post a Comment