IQ-befriad kossa

*

Jag blir SÅ irriterad på mig själv då jag inte kan sluta veiva på saker som jag ändå inte kan göra något åt. Jag retar bara upp mig mer och mer, TÄNK om man kunde ens LITE få SLÅ människan ifråga, riktigt DUNTA och BANKA, DET ni skulle ge mig kiksar (usch vad jag är hemsk) :D

*

Men VAD får denna gravida kvinna att uppbåda såna HÄR känslor?

*

Nu är det så att min mans äldsta son kanske skall komma hit detta veckoslut. Nå, yngsta sonen har redan länge talat om att han också vill komma en gång före höstlovet, så vi tänkte att nu kan han följa med, eftersom de kunde åka tillsammans.

*

Men DET var önsketänkande, för kossan kunde ju inte TÄNKA sig att låta oss komma undan SÅ lindrigt (läs: billigt). Näpp, pojken har en fotismatch under veckoslutet som han absolut INTE kan vara borta ifrån (de har ett jättestort lag med hur många spelare som helst).

*

Han KAN eventuellt få komma hit under höstlovet, men det kunde hon inte heller lova än så länge! Då har han inte vart här på tre månader!

*

Ja och så kom hon ju fram med att senast han var här kapade vi ju honom!! ARRGGH!!

Vilket i pratiken betydde att vi inte satte pojken på tåget enligt överrenskommelse, eftersom hon själv var på annat ort och festade och vägrade möta honom på Helsingfors järnvägsstation! Vem fan sätter en 8-åring på tåget då?

*

Nå, hon fick nu efter en lång, lååång radiramsa till det i sitt mess att hon inte var intresserad av att ha mig som "brevkompis", att hon hade annat att göra och blablablaa. Då svarade jag att jag inte väntat mig det heller, men att hon faktiskt är mor till barnet och man kunde förvänta sig att hon kanske skulle tänka på barnens bästa och sköta detta på ett vuxet sätt.

*

SEn växte "dock" hornen ut ur huvudet på mig och jag bad så väldigt mycket om ursäkt över att jag inte kommit att tänka på att en telefonförsäljarens vardag är så hektiskt och att hon lugnt skulle fortsätta att ringa runt för jag tänkte inte störa nå mer....

*

Jag kan för mitt inre riktigt SE hur hon kokade upp, för hon är MINSANN ingen telefonförsäljare!! Hennes titel är SÅ fin att jag faktiskt inte kommer ihåg den nu, men en liten historia dök upp i mitt minne:

*

Vi var alla (kossan, morföräldrarna och vi) på palaver i familjehemmet där hennes äldsta dotter var placerad under sin allra svåraste tid pga. hur kossan hade behandlat henne som liten.

*

Ägaren, som också fungerade som terapeut frågade vad hon har för yrke och då drog hon igen den här fina titeln jag nu har glömt (måste leta upp den från nåt rättegångspapper, den var på engelska dessutom). Ägaren frågade eftersom kossan hade pikat sin egen mor riktigt fult angående det jobb HON gör och lyft upp sig själv på någon form av pedistal (där hon nu för det mesta sitter)...

*

Jahaa, sa ägaren lite konfunderad, men vad GÖR du alltså i praktiken och då blev det liksom stopp. Kossan drog ett flummigt mummel som ingen fattade ett skit av, tills min bättre hälft inte kunde hålla tand för tunga utan sa: Ja, men herregud, du MENAR väl ändå INTE att du är telefonförsäljare??! Då fick hon vind i kvarnen, det var hon INTE för...och.... dessutom.... tills ägaren avbröt hennes illröda spott och fräs med att säga att det där var irrelevant, nu återgår vi till det vi kommit hit för att tala om!

*

Gissa vem som hade svårt att hålla sig för skratt :D? Nu vill jag absolut inte hacka ner på telefonförsäljare, nej var och en gör det vi vill och kan, men hon är så in i helvete fin och full av sig själv att man inte kunde hålla sig.

*

Ja, nu då jag fick det här utskrivet så är jag inte ett DUGG irriterad längre utan skadeglad :D

BRA med blogg, där blir man av med sådana fjuttiga känslor!

*

*

Tjong i paketet, nu skall jag ta ut bröden ur ugnen och sen i säng!

*