Vändagen <3

Så är åter vändagen här. För mig betyder inte själva vändagen så mycket, jag tänker på och är i kontakt med mina vänner mer eller mindre året om.

<3

Men man tänker inte alltid på hur viktigt det egentligen att man HAR vänner, de finns där, följer med på avstånd, men ibland tar man säkert dem som en självklarhet.

<3

Men man bör alltid komma ihåg att de inte ÄR självklara, det finns de som inga vänner har och de som har en massa. Kanske vändagen finns till därför, för att man skall komma IHÅG hur VIKTIGT det är att HA vänner och hur lycklig lottad man är över att man HAR vänner i sitt liv?

<3

Jag själv har många ytligt bekanta, människor som är helt ok och roliga att umgås med, men för dem berättar jag inte allting, och det gör de knappast för mig heller.

<3

Så finns det några väldigt goda vänner, en del ha följt med sedan länge tillbaka, några få har jag lärt känna nu på senare år.

De är alla väldigt viktiga, för dem kan jag berätta så gott som allt, både på gott och ont. Jag VET att de inte för, för mig känsliga och personliga saker, vidare och det fungerar även vise versa.

Det känns bra att veta att jag egentligen kan ringa dem prcis vilken tid på dygnet, utan att de blir sura eller irriterade.

<3

Just nu har jag även några nya vänner, som verkar vara just av den sorten som man kan lita på, som man kommer bra överrens med, men det tar tid innan förtroende stärks, innan man vågar lita på någon fullt och fast. Ibland beror det säkert på en själv också, man hinner helt enkelt inte vårda sina vänskapsförhållanden, fast man absolut borde ge dem mera tid.

<3

Och andra sidan så VET man nog vem som är ens vän. Isynnerhet då det går dåligt för en själv,då märker man vem som står troget vid ens sida och vem som svänger en ryggen.

<3

Jag har egentligen bara en gång i mitt liv råkat ut för en människa som jag trodde var en riktigt god vän, men som sen knivhögg mig i ryggen så att det smällde efter. Hon förstod det nog säkert inte själv, eftersom det var en del av hennes personlighet. Idag är vi ytligt bekanta, pratar dittan och dattan om vi råkar på varandra. Innerst inne har jag förlåtit henne, varför skulle jag känna agg mot en människa som inte är värd det? Det är hask på både tid och energi.

<3

I allafall, ni mina vänner, ni skall veta att ni är väldigt viktiga, jag tänker på er fast jag inte hör av mig så ofta. Ni skall veta att jag alltid finns för er, likväl som jag vet att ni finns för mig.

<3

Ha en riktigt skön vändag!