I morse var det dags att gnugga ögonen två gånger då jag släppte ut hundar. Terassdörren ville definitivt inte gå upp och ute var det ÄNNU mera snö än tidigare. Den hade hittat hit under natten då jag sov i varm och mjuk säng.
Inte nog med det, på förmiddagen började det på nytt. Jag skulle iväg till en kund och det var bara att ha fläkten på för fullt, för annars skulle allting ha immat igen. Läraren som skulle vara med inhiberade sin resa för i Vasa var det snöslask och vägarna NÅGOT hala.
Men nu är det rätt så kul att sitta här i arbetsrummet och titta ut över ett ännu vitare landskap än tidigare. Det är ljust och rent och ingen som trampat upp spår i snön.
Här inne är det en annan femma, här är det alltför ljust eftersom skiten syns väldigt bra, rent är det absolut INTE och man kan väl grovt sagt säga att man skulle ha stigar upptrampade om inte dammtussarna rusar iväg direkt man närmar sig.
Ikväll skall det städas, det får bära eller brista, men det måste bli gjort!
Vi har egentligen en rätt så bra fördelning:
Jag plockar undan allt det som kommit på fel plats under veckan (springer på som en yr höna) och torkar damm (långsammare än den långsammaste snigel).
Min man dammsuger (hastigt) och torkar golven (kanske ännu hastigare), sen brukar jag hitta på diverse grejer som han ännu kan göra eftersom han är så snabb :) Man har väl anlag för att vara diktatorisk må jag säga...
Sonen städar sitt rum, det går också hastigt, men han GÖR det nu ändå....
Det slog mig just..... ÄR DE snabba eller är JAG så infernaliskt långsam??
MEN vadå,
chefen och en arbetskollega kommer på besök imorrn, så jag gnidar väl på hela natten.
Tacka vet jag att vi äter lunch i stan, sen bjuder jag på kaffe och lingonpaj....
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
0 comments:
Post a Comment