Rättegången skulle ha hållits redan, men olosuhdeselvitys blev klar bara en vecka före så varken vår eller enkelspårets advokat var så heta på att förbereda sig med så kort varsel, så nu har vi ett nytt datum i slutet av maj.
Utredningen i sig på ca.30 sidor var väldigt, väldigt dåligt gjord, utredarna hade inte tagit ställning till nåt över huvudtaget utan så gott som hela tiden bara tagit fram vad den och den har sagt och gjort, allt detta visste vi i höstas redan, så att haska ett halvt år på sånt skit är under all kritik.
Rätten ville ha svar på en massa frågor, bla. vad som är bäst för barnet gällande boende och vårdnad, finns det några egenskaper i någon av föräldrarna som hindrar denna att fungera som närförälder (elr vad det nu heter: lähihuoltaja) osv. men inga svar gavs, inte på en enda av frågorna som kanske var 10-15 till antalet.
Det värsta är att vi förlorar i rätten om domaren bara ser till denna utredning, enkelspåret har ljugit så mycket hon hunnit och ser inte domaren under ytan på fanskapet, då blir pojken kvar där, med "god tur" får hon ensamvårdnaden också. Karln hennes hade de också intervjuat, men han verkar vara av samma skrot och korn som hon; han dricker enligt sig själv inte alls och han har ALDRIG ringt och trakaserat min man i fyllan.
Vi VET att de fortsättningsvis festar så mycket de hinner och skulle vi bara kunna sätta dit dem en ENDA gång så myndigheterna tog ställning till saken, så vann vi målet, men så som det är nu, FAST vi har en hel del bevismaterial så förlorar vi troligen.
En annan möjlighet är att vi tar tillbaka våra krav och i stället förhandlar om ett bättre avtal vad gäller pojkens vistelse hos oss, INNAN rättegången. I praktiken betyder det att vi godkänner att han fortsätter bo där, rättegången avblåses och vi får kanske ett mera tight och för oss förmånligt avtal som hon KANSKE inte kan kringgå lika lätt. Men bara KANSKE för då det här är över fortsätter hon som tidigare... OCH så får vi till på köpet följa med hur pojken också så småningom sjunker ner i träsket, precis som dom andra.
Jag är SÅ trött på alltihopa, önskar bara att det skulle vara över och man skulle få stänga dörren och inte mera behöva bry sig över huvudtaget. Åtminstone liiiite mindre. Nå, redan nu har jag tagit avstånd, ovannämnda beslut är helt och hållet min mans, jag stöder honom till 100% oberoende av vad han bestämmer sig för.
Fast allra helst skulle jag sätta dit den jäveln så det bara smäller efter!
0 comments:
Post a Comment