Kalas

Igår var vi på kaffe till våran eventuellt kommande svärson då han fyllt år. På plats var en stor del av hans släkt, mor, mostrar, kusin och en hel del småbarn.

Jag har aldrig träffat dem tidigare, men alla var väldigt pratglada, så det var inget problem. Dotran hon som vanligtvis pratar så mycket att man inte hinner med var rätt tyst och försynt, men hon är ofta blyg då det är mycket folk som hon inte känner SÅ bra.

Annat var det med Lillan, var inte blyg ett dugg. Lite skulle det fjantas och charmas, men annars for hon fram som en skottspole, skratta och grimaserade inför alla, "pratade" på hela tiden och klappade på de andra barnen. Ja tills hon började bli trött och fick för sig att börja rådda och till slut undersöka köksskåpen... Att få höra "NEJ" i det skedet fick henne att ilsket skrika på golvet, för jag VILL kolla ugnsformarna och jag VILL riva ut allting.

Till sist och slut var det ändå dags att åka hem efter en liten fight om man skall sätta på sig ytterkläderna eller inte, men visst var det en nöjd flicka som sattes i bilstolen en stund senare.

Jag är glad för att hon är så social som hon är, fast lite av pappas....KRÖHÖM....mammas temperament kunde man kanske slipa bort :)

Nej, hon är så bra så, våran Lillan!